ÖSTANBJÖRKE (JB)
När Pär Sundeskog var en liten kille fick han följa med sin farfar ut i skogen och sätta upp rågångsstolpar. Farfar upptäckte ganska snart att Pär hade ett särskilt huvud för skog och vad som var viktigt. Redan där såddes det första fröet, som sedan fick gro under Pärs gymnasietid på Södra Vikens skogsbrukslinje. Pär valde att arbeta på Fryksdalens sparbank under ett antal år innan han skaffade sig ett jobb som skogsköpare.
Pär Sundeskog bor på Nämndemansåsen, ett vackert ställe från 1874, i Östanbjörke. Här bodde en gång Nämndemannen Nils Larsson med fru och Pär är den femte generationen i huset. Namnet Sundeskog kom till eftersom det fanns flera med efternamnet Nilsson i Östanbjörke och som ofta fick varandras post.
Pär Sundeskog är sedan fem år tillbaka anställd hos Moelven och fungerar som koordinator mellan markägare, entreprenör och sin chef. Han köper in råvaran på östra sidan om Fryken och ger råd till skogsägarna så det blir så gynnsamt som möjligt.
På Nämndemansåsen bor förutom Pär, hustrun Annica Pålman Sundeskog och deras två ungdomar, 16 och 14 år gamla.
– Det finns tumregler för avverkning, säger Pär och ger några exempel:
–Man avverkar mycket gles och skadad skog före frisk skog. Man avverkar granskog före tallskog och bördiga marker före svagare, äldre skog före yngre och väl sluten skog med god kvalitet före gles skog med sämre kvalitet.
– Om du visste hur mycket det är att tänka på inom skogen! Det finns rekommendationer, som säger att man ska skapa höga stubbar för att gynna insekter, svampar och fåglar. Man ska lämna kantzoner mot bäckar och surdrag och spara hänsynskrävande biotoper och skydda kulturlämningar.
– Man ska lämna hänsynsträd/ evighetsträd och undvika körskador vilket är extra viktigt nära vattendrag. Apteringen är viktig, här sätts värdet på skogen, berättar Pär.
– Det som verkligen skrämmer mig, är det skatteförslag som ligger, om högre skatt för skogsägarna. Skogsägaren jämställs med en rörmokare. Rörmokaren har jämn inkomst, vilket inte skogsägaren har. En god vän som jobbat som utredare och som har insyn i skattesystemet har sagt att förklara ett skattesystem för skogsbruk är svårare än att förklara en reaktor på ett kärnkraftverk.
– Man bör verkligen ha en rådgivare, säger Pär.
En skogsbruksplan bör alla ha som är intresserade av sin skog och en avverkning-sanmälan ska skickas in till Skogsstyrelsen för avverkning på allt över 0,5 hektar. Moelven har 40 uppköpare inom ett område från Örebro, Skaraborg, Dalsland och dalagränsen. De försörjer Moelvens nio sågverk med hjälp av andra skogsbolag.
– Den stora stormen i augusti 2014 tog hårt på många i Fryksdalen. Själv återhämtade jag mig inte förrän ett år senare. Allt blev en enda röra när skogen såg ut som ett plockepinnspel, berättar Pär.
Man kan påverka skogens värde genom att underhålla skogsbilvägar, det ger mindre transportkostnader. Man bör också röja bort små träd före avverkningen, medelstammen blir då högre och maskinkostnaden för avverkningen minskar.
Rågångar, som är väl markerade, uppskattas av alla virkesköpare. Den som avverkar är skyldig att återplantera skog efter tre år. Pär har talets gåva och har under sitt liv varit mycket ute bland folk och föreläst, både som bankman inför nya pensionssystemet bland annat, och nu som skogsköpare med allt vad det innebär.
Detta är en man med stora visioner, ett stort förråd med sunt förnuft, en mycket generös man med ett stort hjärta. Pär vill att alla ska få ut det bästa av allt. Han är förtroendeingivande, sympatisk, lugn och trygg. Men han gillar inte att tänka på att vid en total avspärrning av vårt land så har vi bara tillgång till mat så det räcker i 16 dagar.
– Nej, alla som kan, borde åtminstone ha sitt eget potatisland, säger Pär, som älskar mat och är en duktig matlagare.
Han jagar älg efter behov och inte mer än vad han behöver. Han är styrelsemedlem och konsult i Hällsjöns fiskeförening. Kassör i såväl Jonbengtssätern, ett sommarhem för cancersjuka barn med föräldrar, som i Hällsjöns VVO (Viltvårdsområde). Pär är även ordförande i Bäckalunds IF och dessutom styrelsemedlem i Östanbjörke fiberförening.
– Jag har flyttat runt med mina föräldrar så mycket så när vi flyttade från Skåne så tog jag med mig skånskan till Dalarna och när vi flyttade tillbaka till Värmland tog jag med mig dalmålet hit.
– Möjligen har alla gånger jag flyttat bidragit till att jag värnar om min hembygd. Kanske är det därför som jag engagerat mig inom olika föreningar i min närhet, säger Pär eftertänksamt.
Text och bild: INGEGERD LÖWGREN-JANSSON