Isac Svärd under ett gårdsbesök förra våren då höstrapsen var grön redan i februari.
SVERIGE (JB)
Hushållningssällskapet har sammanställt läget i fält från norr till söder. I mönstret syns, med vissa regionala skillnader, att säsongen är sen, höstrapsen ojämn och skördarna är stora, men proteinhalterna tenderar att vara låga och angrepp från bland annat sniglar påverkar odlandet.
Det har i dagarna kommit en sammanställning från Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare om hur det på höstkanten ser ut i fält. Från norr till söder har rapporterats vad sällskapen ser av skörd, skadedjur, väderpåverkan och liknande. En del kan ha ändrats sedan dess då i synnerhet vädret, som vanligt, inte visat sig helt förutsägbart.
Ser man till just norr och söder så meddelar Sara Byström, Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten:
– I området har bara enstaka börjat tröska detta sena år. Några som krossensilerar har dock skördat för att ensilera spannmålen i korv. Skördarna verkar låga, men det är för tidigt att säga.
Ida Lindell, HIR Skåne, har inte oväntat en annan lägesrapport:
– Skörden är klar. Möjligen står lite vårvete kvar någonstans men i övrigt är allt färdigtröskat och potatisupptagningen är påbörjad. Skördarna är bra, men med låga proteinhalter.
I Östergötland och Värmland framträder en sen säsong, ojämn höstraps, sniglar, stor nederbörd med mera som gemensamt mellan länen.
Isac Svärd på Hushållningssällskapet Östergötland, kommenterar den mindre och senare sådden av höstraps med att de sent etablerade bestånden behöver mycket tid och värme på sig.
– Det är ett ojämnt bestånd av raps och vi har haft en sen säsong. Många fick ta den med lite för hög vattenhalt och lite för tidigt.
Det rapporteras från olika håll om sniglar som äter raps. Hur ser det ut i Östergötland?
– Det är inte första året med sniglar. De har varit fler i säsong, tycker jag. På hösten har det inte varit nämnvärt fler i år än andra år. När jag varit ute har jag sett en del skador som ser ut att vara snigelskador.
Det finns många knep och medel mot sniglar i trädgårdar, men hur gör man på en åker?
– I fält finns endast en produkt, Sluxx, som jag tycker är bra. Den är godkänd även för ekologisk odling.
Alla medel, inklusive Sluxx, kostar så för åkrar med stor areal bli det naturligtvis en utgift som märks.
Ett ojämnt väder har inte gjort läget i fält till det bästa.
– Runt den 20 augusti var vädret dels väldigt torrt på sina ställen och därefter kom kraftiga skyfall. En del fält har därför fått fukt till ytan och andra har torkat ur. Det gör det ojämnt vid sen bearbetning.
– Där man fått mycket vatten är det problem med körningen. Ska man hitta en bra tidpunkt nu då får man vänta rätt länge.
– På grund av en sen skörd har det även varit svårt att få tid att behandla kvickroten i stubben.
Endast lite spannmål finns nu kvar otröskad, för tillfället tröskas oljelin och enstaka vårvete- och havrefält. Framöver står åkerböna på tur. En del åkerbönor i regionen tröskas nu.
– Om man inte hunnit tröska och bearbeta måste man i och slira i leran. Det är inget guldläge i fråga om struktur. Det kommer säkert märkas skador inför nästa säsong. Jämfört med förra säsongen som var mycket bra med närmast 100 procent insått blir det nog en skillnad i år.
Du gissar alltså på en sämre skörd nästa år?
– Det är troligt sämre 2016. Det var mycket höstsått 2014 och en bråkdel av sådd av höstvete hittills i år. En mycket stor del av sådden skedde senare tid förra året.
– Det beror på vädret. Vi har fått tillräckligt med regn. Det är lite tråkigt med regnet då mycket blir förstört. Min tanke är att vi får svårt med lika bra etablering av grödorna som förra året på grund av sen säsong och hög nederbörd.
Från Värmland berättar Ulrica Broström att bara lite höstraps blev sådd och mycket av den har blivit uppäten av sniglar.
– Mognaden var sen i år och nu är skördevädret istället besvärligt, konstaterar hon.
– Det har inte blivit så mycket höstsått som planerat. Det som blev sått, fick här och var 100 millimeter regn och det är naturligtvis inte önskvärt.
– Vi har länge varit förskonade från sniglar men så är det inte längre. I år har de kommit och ätit av rapsen. Jag vet om lantbruk där man i två år behandlat med snigelmedel, men det hjälper inte.
I trädgårdarna syns sniglarna också nu och även hos Ulrika som bor vid Säffle.
– De första sniglarna kom till trädgården i år.
Hur ser det ut med de andra grödorna?
– Utöver åkerböna finns en del vårvete, korn och havre kvar otröskat. Norröver är cirka hälften avtröskat och söderöver mer än hälften avklarat och en del helt klara. Skördenivåerna är överlag höga.
– Det finns en hel del kvar att skörda. När vädret var fint var det inte riktigt moget. En bra vecka väntas så många hoppas på den.
Text och bild: BO BÄCKMAN
