Viktigt verktyg för kommuner att minska klimatpåverkan
SLU-rapporten har studerat Stockholms stad och fått värdefull kunskap om hur kommuner kan minska sin klimatpåverkan. Bild: PIXABAY
SVERIGE (JB)
Ofta ligger fokus på att minska de fossila utsläppen, men det finns också stora insatser att göra i den andra ändan. Genom effektiv kolinlagring i skog och mark kan kommuner… kraftigt minska sin klimatpåverkan.
Rapporten ”Kolförråd och kolsänka i skog och mark inom Stockholms stad” är framtagen på uppdrag av Miljöförvaltningen i Stockholms stad inom ramen för ”Rapport Skog” som ges ut av fakulteten för skogsvetenskap vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Författare är Anna Lindahl och Mattias Lundblad vid institutionen för mark och miljö. Där konstateras att kunskap om kolinlagring i skog och mark kan hjälpa kommuner att minska sin klimatpåverkan och bidra till att Sverige kan uppnå klimatmålet om netto noll växthusgasutsläpp till 2045. Det är kunskap som är avgörande för utvecklandet av nya klimatstrategier och styrmedel som tar hänsyn till betydelsen av kolsänkor.
– I dagsläget fokuserar kommuner, med rätta, sitt klimatarbete på att minska de fossila utsläppen. Kunskap om kol i skog och mark ger dock kommunerna utökade möjligheter att göra klimatsmarta val inom sin översiktliga planering, säger Anna Lindahl.
Användningen av skog och mark påverkar kolbalansen, det vill säga relationen mellan inlagring och utsläpp av kol. Åtgärder som bidrar till minskande utsläpp eller större upptag av koldioxid i samband med markanvändning ger kommuner en möjlighet att minska sin klimatpåverkan. Det är hittills en förhållandevis outnyttjad möjlighet. Stockholms stad är en av de första kommunerna som har fått en överblick över kolet i sina marker, genom den nya rapporten.
Rapporten slår fast att Stockholms landareal sam – mantaget är att betrakta som en kolsänka, det vill säga att skog och mark tar upp mer koldioxid än de avger. Detta beror framför allt på mängden träd i kommunen, som till stor del finns i skyddsområden så som naturreservat. Stockholms totala kolsänka i skog och mark beräknades till omkring 35 000 ton koldioxidekvivalenter per år.
– 35 000 ton är en betydande mängd koldioxid. Sammantaget är den koldioxid som binds i stadens skog och mark i nivå med utsläppen från sjöfarten i Stockholms stad. Det är intressant att skog och mark i Stockholm, som ändå är Sveriges största stad, binder mer kol än de avger. Man skulle kunna tro att stora städer med mindre grönområden än exempelvis landsbygd per automatik avger mer koldioxid än de tar upp. Men det visar inte våra resultat, säger Mattias Lundblad.
Rapporten gör att det går att uppskatta klimatpåverkan för enskilda planeringsprojekt, exempelvis vägbyggen, och styra nybyggnationer till marker som bedöms ha lägre kolinnehåll. På så sätt kan underlaget i rapporten användas för att utveckla nya klimatstrategier och styrmedel för minskad klimatpåverkan i samband med användning av mark.
– Vår förhoppning är att rapporten leder till att fler kommuner tar hänsyn till hur markförändringar påverkar kolbalansen vid planering av exploatering och andra typer av beslut rörande markanvändning, säger Anna Lindahl.
Text: TOBIAS PETTERSSON
