Självkörande maskiner

Många spännande föredrag på Campus Norrköping

En traktor stod utställd på Skvallertorget i Norrköping under konferensen om jordbrukets digitalisering.

NORRKÖPING (JB)

På den omfattande konferensen på Campus i Norrköping som behandlade jordbrukets digitalisering berättades det bland annat om självkörande maskiner.

Som det står på annan plats i Jordbrukaren (sidan 8) hölls en internationell konferens på Campus Norrköping. Där behandlades framtidens digitaliserade lantbruk.

Ur den rad av föredrag och presentationer som hölls under förmiddagen följer här ett par ytterligare exempel.

Djurhälsa är en ständigt aktuell fråga och det är något som Ellinor Eineren från Agricam har ägnat sig åt under många år och fortsätter utveckla.

Hon berättade om en ny teknik som kan korta tiden från bakterieprov till behandling av mastit eller juverinflammation. Genom AI-analys av bilder så kan aktuell bakterie identifieras på gården och antibiotika sättas in inom ett par dygn. Med traditionella metoder, där prov skickas för analys, kan behandlingen dröja upp till två veckor.

Att det stod en traktor, med tillhörande informationstavla, utställd på Skvallertorget i Norrköping hör inte till vanligheterna, men under konferensen stod det faktiskt en där. Den här traktorn är möjlig att köra i robotläge, alltså utan förare, vilket dock är olagligt i Sverige. Någon måste vara med i hytten, men det är ändå bara en liten del av vad denna framtidens traktor klarar. Den retoriska frågan om det var en traktor eller en robot lyftes och besvarades med ett den var både och, beroende på hur man väljer att se den.

Traktorn på Skvallertorget var utrustad med en speciell sensor, PerPlant, som också presenterades. Den sensorn är världsunik eftersom den kan placeras på traktorer och göra två saker: Den kan detektera enskilda ogräs framför traktorn så när man kommer med sprutan så vet man att ”där står en tistel tre och en halv meter till höger”. Sensorn läser också av grödans näringsbehov så man kan styra en gödningsspridare efter detta.

Fler möjligheter för den här sensorn lär komma. Något som nämndes var att upptäcka djur i vall när det är skördetid, vilket av flera skäl vore önskvärt.

Liksom de föregående föredragen var Arvid Ördes presentation av roboten Drever 120 synnerligen relevant och framåtblickande. Roboten är svensktillverkad för att passa svenska förhållanden och är alltså en autonom maskin. Den här lilla maskinen lämpar sig extra bra för gårdar med egen solenergiproduktion. Två batterier följer med maskinen med tanken att det ena laddas medan det andra används. Batterierna går även att använda för energilagring och backup.

För den som är kort om personal eller egen tid så kan roboten vara ett alternativ då den ”sköter sig själv”.

Som Arvid Ördes beskrev det så kan en stor traktor med förare bli ersatt av en mindre eldriven självgående som istället arbetar fler timmar. Roboten är dessutom lättare, vilket minskar jordpackning. Den flyttas enkelt mellan fälten med en lastmaskin eller motsvarande. Batteriet är enkelt att byta när man ändå byter fält. Eftersom man använder sin gårds egenproducerade energi så finns inga dieselkostnader. Roboten har dessutom lägre servicekostnader än konventionella traktorer.

Ofta återkom talarna och även publikfrågor till det här med finansiering av utveckling och realiserande av allt det nya. Det är bevisligen dyrt att utveckla ny teknik och att jaga finansiering kan vara både tidsödande och svårt. Sedan ska ju helst marknaden ta emot de nya maskinerna, systemen, lösningarna.

Även lagar och regler togs upp. ”De ska hjälpa, inte hindra” kan man nog sammanfatta det med.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Share