Jordbruksverket poddar om livsmedelsförsörjningen
Hur allvarligt är egentligen hotet från olika smittor och innebär stora djur anläggningar större risker? Det avhandlas i tredje avsnittet av Jordbruksverkets podd. Bild: PIXHILL
SVERIGE (JB)
I höstas startade Jordbruksverket podcasten ”Upp på bordet” som fokuserar på svensk livsmedels försörjning ur ett beredskaps – perspektiv. Hur robust är Sveriges… livsmedelsförsörjning? Podden ger svar.
Det går att lyssna på podden via Jordbruksverkets hemsida, Spotify eller Soundcloud. Det första avsnittet släpptes den 8 november och hade namnet ”Måste vi leva på morotskaka om det blir kris?”. Kan vi räkna med att få fortsätta vara mätta och friska om krisen kommer? Vilka risker, hot och utmaningar finns det som kan påverka vår svenska livsmedelsförsörjning? Går det att minska riskerna? Hur då? Och – vem ansvarar för det?
I premiär avsnittet av podcasten Upp på bordet medverkade Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör, Catrin Molander, tidigare chef för beredskapsenheten på Jordbruksverket samt programledare Jesper Nietsche från kommunikationsenheten på Jordbruksverket.
– På kort sikt skulle jag säga att jag inte är orolig. Det finns tillräckligt med mat. Vi behöver inte svälta. Men på sikt så sker liksom inte matproduktion av sig själv. Vi måste ha lantbrukare som vill producera mat och så måste vi förstås bygga en beredskap kring sårbarheter, inledde Christina Nordin.
Avsnitt två hade temat ”Får vi mindre svensk mat på bordet när lantbrukarens kostnader ökar?”.
Kriget i Ukraina har lett till stora störningar i handeln. Det är brist på vissa varor och priserna stiger kraftigt. Hur påverkar omvärlden våra svenska lantbrukare och den svenska livsmedelsproduktionen? Vilka utmaningar står lantbrukarkåren inför 2023?
I det andra avsnittet av podcasten medverkade Bengt Johnsson, utredare på jordbruksekonomiska enheten och med i Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp, Louise Darius, ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, Marcus Henrysson, lantbrukare i Eksjö samt programledaren Jessica Hagård från kommunikationsenheten på Jordbruksverket.
Nyligen kom det tredje avsnittet där Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket, Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, Mattias Espert, lantbrukare och ordförande för Sveriges Grisföretagare samt programledare Jesper Nietsche avhandlade frågan ”Varför hamnade 400 miljoner ägg aldrig på frukostbordet?”. Under perioden 2020–2022 gick restauranger, bagerier och konsumenter miste om 400 miljoner svenska ägg och 15 miljoner portioner kött.
Fågelinfluensa, salmonella och andra smittor slog hårt mot vår livsmedelsproduktion. Hur allvarligt är hotet från olika smittor och innebär stora djuranläggningar större risker?
Smittskydd är nära kopplat till hållbarhet. Jordbrukets strukturomvandling över tid mot allt större besättningar gör att utbrott av smitta kan drabba väldigt många djur, Konsekvenserna blir större när det gäller kostnader, livsmedelsförluster och ibland även djurlidande. Samtidigt så har större anläggningar ofta bättre förutsättningar att jobba systematiskt med smittskydd och biosäkerhet. Det finns därför inte några tydliga samband mellan storlek på besättningen och sannolikheten att drabbas av smitta.
– Jordbruksverket och SVA har tittat på frågan om stor – drift i ett regeringsuppdrag om zoonoser. Där görs bedömningen att vi idag inte har vetenskap och beprövad erfarenhet som ger underlag till att införa generella regler om hur många djur som får hållas i en besättning utifrån smittskyddshänseende, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.
Text: TOBIAS PETTERSSON
