Johan Stedt är jakt vårdskonsulent på Svenska jägareförbundet.
VÄRMLAND (JB)
Snart börjar älgjakten men den är inte densamma som förut. Antalet skjutna älgar i Värmland har halverats på fyra år. Även om älg stammen har gått ned kraftigt finns tecken på att nedgången stagnerar.
Årets älgjakt inleds snart. Inför förra årets jakt kunde tidningen Värmlandsbygden rapportera om den dystra, rent oroande situationen för älgstammen i Värmland. Det är ännu långt ifrån bra men ett visst avstannande av nedgången kan noteras.
– Avskjutningen är nere på den lägsta nivån sedan 60-talet, säger Johan Stedt som är jaktvårdskonsulent på Svenska jägareförbundet. Det handlar om en halvering på fyra år
Under jakten 2012-13 sköts 6 500 älgar medan det 2015-16 sköts 3 300 eller 3 288 för att vara exakt. Som jämförelse kan sättas topp året 1982 då det sköts 16 675 älgar i Värmland, men då var det nog lite för många älgar i länet.
– Vi har hittills inte kommit upp i våra avskjutningsmål. I år får 3 600 skjutas i hela Värmland. Jag tror det kommer ligga på förra årets nivå.
I ett stort län som Värmland finns stora lokala skillnader. Var finns det flest älgar och var är det glesast?
– Det finns inga generella områden man kan se på det viset. Till exempel sydvästra Värmland med Värmlands näs har kanske bättre bestånd, men det är olika. Vargreviren påverkar mycket. Det är som sagt svårt att säga generellt, det beror på vargreviren.
För ett år sedan såg det riktigt illa ut för älgstammen i Värmland. Det fanns till och med de som trodde att både älgen och älgjakten riskerade försvinna. Hur ser det ut idag?
– Spillningsinventeringen börjar visa en stagnering Vi har dragit i bromsen. Förra året var kalvandelen högre än annars. 49 procent mot tidigare 43.
Det Johan refererar till är att det påverkar mindre att skjuta kalvar än att skjuta stora djur som står för en bättre och framför allt snabbare reproduktion. Det här är jakt – vård och dessutom en beprövad strategi för att rädda arter.
– Vi skulle dragit hårdare i bromsen tidigare. Det går inte heller bara att skylla på vargen även om vi har över 20 revir länet.
– Har man väl kommit ned i för låga älgnivåer tar det lång tid tillbaka. Det går knappt att bedriva jakt.
Larmen om en utdöende värmländsk älgstam tycker Johan Stedt är överdrivna.
– Älgen är inte på väg att utrotas. Den räcker bara inte till både jakt och varg.
Visserligen skymtar en ljusning i och med att nedgången stannat av, men en tilldelning där vissa jaktlag får en halv älg per 1 000 hektar och andra inte får skjuta någon älg alls, är fortsatt otillfredsställande. Det är inte riktig älgjakt överallt.
– Alla går inte ut på jakt i år, konstaterar Johan Stedt. Det är fortfarande extremt låg avskjutning. Vi förlorar väldigt många jägare på det. Nu åker de bara förbi Värmland till Jämtland och andra platser.
Han nämner att Värmland tidigare haft ryktet om att ha Sveriges bästa älgjakt.
Det är värt att också se de andra konsekvenser utöver minskningen av älgstammen och själva jakten. Dels är älgjakten en djupt rotad tradition med stora sociala värden. Dels är den är en inkomstkälla för landsbygden. Tillresta jägare behöver ju sådant som att handla, bo och äta. De vill ha utdelning på jakten och ingen tar semester en vecka för att jaga på dåliga villkor.
Den utplaning av nedgången av älgstammen som syns är samtidigt förhoppningen om att det åter blir mer älg i Värmland.
Text: BO BÄCKMAN
