Älgjakt på Omberg trots mjältbrand?

Per Karlsson, Trehörna, är drivande i Hola vedens älgförvaltningsgrupp som arbetar för en kvalitativt bättre älgstam. Han är också ordförande i Lysings älgskötselområde.

Per Karlsson, Trehörna, är drivande i Holavedens älgförvaltningsgrupp som arbetar för en kvalitativt bättre älgstam. Han är också ordförande i Lysings älgskötselområde.

ÖDESHÖG (JB)

Trots mjältbrandsutbrottet på Omberg i somras verkar det bli älgjakt. Ombergs storlicens, som omfattar större delen av berget har dock fått en neddragning på sin tilldelning till två vuxna och två kalvar mot tre vuxna och fem kalvar förra jaktåret.

Neddragningen är inte unik för Omberg och har inget med mjältbranden att göra utan hela älgförvaltningsområde sex liksom många andra älgförvaltningsområden har fått minskad tilldelningen av älg på grund av minskad älgstam. Detta trots att många skogsägare anser att skogsskadorna är för stora, vilket betestrycksinventeringarna visar.

Detta år kommer man troligtvis inte att jaga med löshund på Omberg, risken anses stor att hundarna kan hitta ett mjältbrandskadaver i skogen och bli smittade.

Mer information om mjältbrandsläget, och vilka försiktighetsåtgärder man bör vidtaga, gavs av Torsten Mörner, statsveterinär vid SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt), på ett möte i Ödeshög den 28 september.

Ett stort antal provrör har distribuerats till jägarna från SVA, eftersom de vill ha blodprov från skjutet vilt för att se om de har antikroppar mot mjältbrand i blodet. Det gäller inte bara djur skjutna på Omberg utan ett större område.

För att försöka bygga upp en kvalitativt bättre älgstam har man under sista åren kallat samman företrädare för jägarna väster om riksväg 32 och fram till Vättern och diskuterat gemensamma avskjutningsregler. Arbetsnamnet för projektet är Holavedens Älgförvaltningsgrupp och drivande har varit Per Karlsson, Trehörna, som också är ordförande i Lysings älgskötselområde.

Man har enats om ett åttapunktsprogram för att höja kvalitén på älgstammen och föreslår tre regler för avskjutningen:
• Kvotera avskjutningen mel – lan hon- och handjur. 60 procent hondjur och 40 procent tjur.
• Var rädd om kalvförande kor betyder att vi inte skjuter rent förrän 80 procent av hondjuren är skjutna
• Minst 60 procent kalvavskjutning

Om man följer dessa regler på ett stort område, minst 50 000 hektar, hoppas man att kvalitén på älgstammen kommer att öka. Vi kommer att få bättre tjurar och äldre och större kor, som föder flera kalvar. Medelvikten kommer förhoppningsvis att öka.

Nyligen höll Lysings älgskötselområde sitt höstmöte där man fördelade årets älgtilldelning. Även detta område har fått neddragning på tilldelning av vuxna älgar med sex stycken till 18 vuxna älgar och 34 kalvar. Vårens spillningsinventering redovisades vilken pekar på att vi har ungefär lika många älgar i vinterstam.

Jesper Einarsson, jaktvårdskonsulent i Jönköpings län höll föredrag om hur man förvaltar dovvilt och hur man bygger upp en dovviltstam. Dovviltet håller på att breda ut sig och kommer att kunna ge jägarna många fina jakttillfällen om man förvaltar den på rätt sätt.

På älgbanorna tränas det nu flitigt av många jägare för att formen ska vara i topp inför den stundande och efterlängtade älgjakten.

Text och bild: JAN ENGHOLM

Share