Läget är fint, det syns även en mulen höstdag
STUREFORS (JB)
Nils-Erik och Katarina Lind driver Ringsnäs gård (se även sidan 4). Han är född och uppvuxen på gården, hon kommer från Kiruna. Det sjönära läget, historien och betesmarkerna är några av gårdens tillgångar.
Enligt Wist hembygdsförening nämns Ringsnäs redan 1379, då som Rængsnæss. Från 1677 används dagens stavning. Namnet betyder enligt föreningen Rängens näs.
Ett utdrag ur ”Ur Sveriges bebyggelse (ca. 1950)” visar hur gården såg ut då: ”Areal: Total 27 ha, därav 20 åker, 7 betesmark.” På gården fanns ”4 hästar, 12 kor, 8 ungdjur, 2 svin”. Det har alltså ändrats en del sedan 1950.
Nils-Erik och Katarina har drivit lantbruket sedan 2011 och har sedan dess fått tre barn.
– Jag är ju född och uppvuxen här, berättar Nils-Erik. 1944 kom farfar hit.
Katarina har en helt annan bakgrund.
– Jag kommer inte alls från gård, berättar Katarina. Jag är född och uppvuxen i Kiruna. Jag flyttade hit för att gå på Vretagymnasiets hästlinje och där träffade jag Nisse och blev kvar.
I dag arrenderar paret omkring 300 hektar. Ungefär hälften är åker och resten betesmark. På gården finns både mjölk- och köttdjur.
– På mjölksidan har vi SRB och SLB. På köttsidan så har vi Simmental och Limousin.
– Framför allt har vi Simmental som vi avlar på, berättar Katarina. Limousinen betäcker kvigorna, men det är få djur vi sparar av dem.
– Vi korsar även en del köttdjur med mjölkraserna, vilket har blivit mer populärt eftersom man inte behöver rekrytera alla kvigor. Mycket Simmental, en del Limousin men även en del Hereford.
Målet är att anpassa djuren efter gårdens förutsättningar.
– De ska ju passa gårdens förutsättningar, fortsätter Katarina. På så sätt är vår gård egentligen väldigt anpassad för köttproduktion och inte mjölk.
En stor del av marken består av naturbeten, där paret restaurerat flera områden med låg avkastning.
– Vi betar väldigt mycket naturbeten och har restaurerat mycket beten som är ganska lågavkastande. Vi betar i princip ingen vall.
Kombinationen av kött- och mjölkdjur ser de som en fördel.
– Köttdjuren kan beta tuffare ena året och så kan mjölkdjuren gå och äta det goda nästa år.
Ringsnäs har även omkring tio eller elva hektar skogsbete längs sjön.
– Det är en jättetillgång att djuren kan komma ner och få vatten utan att vi behöver köra vatten, säger Nils-Erik.
– Nackdelen är att vi behöver köra djuren istället, tillägger Katarina med ett skratt.
Korna söker sig gärna till sjökanten under varma dagar.
– Korna står ofta i sjökanten och badar under varma dagar. Bästa promenadslingorna är också i sjökanten.
Efterfrågan på betesdjur är stor, men problemet är att få vill investera i stallbyggnader.
– Man kan vara beredd att köra i gamla byggnader, men då har man istället problem med djurlagstiftningen, säger Nils-Erik. Som arrendator har jag underhållsskyldigheten mot jordägare.
Förutom korna finns en ponny, två minigrisar, höns, katter och hund.
– Nu på hösten släpper vi ut grisarna så får de rensa under äppelträden.
Text och bild:
BO BÄCKMAN
